Roslagen nämns första gängen i skrift 1493. Namnet kan härledas från Roden eller Roder, som var den del av kusttrakten som i händelse av krig skulle utrusta roddarlag. Roslagens centralort, Norrtälje, fick stadsrättigheter 1622 av Gustav Adolf. Staden brändes av ryssarna 1719, liksom stora delar av kustens bebyggelse.

Vår del av Roslagen kom först 1971 att tillhöra Norrtälje kommun. Vid seklets bör,jan tillhörde Södra Rörvik Roslagsbro Socken. 1950 inleddes utvecklingen mot storkommuner och Roslagsbro och några andra socknar blev Lyhundra kommun. Södra Rörvik har alltid varit en liten enhet. Den bofasta befolkningen uppgick 1910 till 35 personer och 1977 till 14 personer, en liten by med fem gårdar vars näring utgjordes av lantbruk.

Under åren 1941-43 skedde linjedragningen för elektrifiering av området och på Luciaafton 1943 var fotogenlampornas tid ute i Norra Rörvik. Av ekonomiska skäl fick Södra Rörvik vänta till 1944. Kattuddens varv vid Stäket var traktens enda industri av någon betydelse.

Redan i början av 1900-talet inleddes stockholmarnas semester-utflyttning till Roslagen. 1911 fick exempelvis Barnens Ö sitt namn och sommarkolonierna växte fram. Sommarkolonin i Rörvik drevs från 1908 av Katarina Församling. Skärgårdsbefolkningen började under hand att hyra ut alla utrymmen man kunde avvara sommartid till bättre bemedlade stockholmare.

I början av 60-talet drogs Roslagsbro och Rörvik in i den hektiska utbyggnaden av fritidsbebyggelse. Edvin Andersson och Harald Mattsson köpte upp mark och styckade av till fritidstomter på flera platser i kommunen. Södra Rörvik styckades till 92 tomter, som Firma Rörvikstomter började sälja 1963 för 15 000 kr. Det var den första insatsen vi fick göra för att förverkliga drömmen om en grön plätt i Roslagen. Somliga köpte färdiga trähus, andra byggde i lösvirke. Både små och stora stugor byggdes, och så inleddes historien om Rörviks Fritidsområde.